Nya hopp om livet...För hörrni, kanske alla vuxna skulle behöva hoppa lite studsmatta ibland...släppa lyckoendorfinerna lösa, uppmuntra barnasinnet och hoppa av sig lite spänningar och bekymmer, fnissa, asgarva, studsa och flyga upp i det blå...tjolahoppsan..ååh!
Tänker mig något stort företag såsom Astra tex, in med några enorma studsmattor på gården och ut med alla kostymnissar och pillertrillare i skyddsmundering på rasten och låt dem hoppa av sig för bövelen...tjohooo...Skulle ju förövrigt bli en sådan sevärdighet att TomTits skulle bli utkonkurrerat på studs! ;)
Och kanske det även skulle resultera i att de helt enkelt fick användning av sina egna läkemedel efter alla "påhopp" så att säga?! ;)
Eller tänk er på någon flådig Mäklarfirma i stan, Burberry-slipsar som flyger i luften, Louis Vuitton-sjalar som fladdrar (Armani-kostymer som spricker!) och snobbighet som tar dem åt skyarna...haha...(förlåt jag skojar bara!) ;)
Nej, tänk er detta på vilket företag som helst, vad lyckliga och uppfriskade alla skulle bli.
För hopp-löshet är inte mycket att ha!
-Nä pappa, nu går vi ut och hoppar! ;)
Länge leve hoppet!
((Och dags för flamsan att komma ner på jorden och gå på lunch tror jag??! ;) ))
(Bild från vi.sualize.us)
.jpeg)
Precis min åsikt, mer hopp åt folket ....!!!!
SvaraRaderaHa, ha Matilda, det där med att hoppa studsmatta....kommer håg när jag var relativt nyförlöst med Hugo, eller han var väl kanske 3 månader...så ville mamman vara lite tokig och upp på studsmattan och hopp och tjo, men vad nu då...kändes som att jag skulle kissa på mig och "tappa" livmodern!!! Har inte "vågat" hoppa sen dess, blev såå besiken på min "unga" kropp!! Ha, ha
SvaraRaderaHaha...Elin, ja visst känns det så och fasiken vad man blir besviken på sin "unga" "superfräscha" "hypervältränade" kropp, haha... ;)
SvaraRaderaNä, dags för lite kniiipövningar tror jag?!! ;)
Kram på Dig!