tisdag 16 november 2010

Det gick mindre bra sen...

Ja likt allt har en baksida, en "bakficka" , så satt väl inte en sjyyydundrande baksmälla mer än rätt dagen efter...för denna lilla småbarnsmamma är inte van att festa likt erfarana partypinglor till stockholmsbrudar, utan tog bara gladeligen emot shottar, drinkar etc. som sattes i mina händer och drack upp dem...jojo, man tackar...
Och när jag vaknar upp på morgonen upptäcker jag att min väska med kontokort, körkort och kamera etc. är spåååårlöst försvunnen och jag får panik-tok-döds-super-ångest och flyger ur båten och lubbar uppför backen till Backfickan  och söker med mitt bultande, snurriga huvud efter...

 ...väskan som befinner sig i en skogsdunge i klykan på ett träd! (var förmodligen inne där och kissade på vägen hem...(eller hånglade med Petter...minns inte om det var drömmar eller verklighet, haha...) )
-Puuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuh! vilken lättnad...
 -Mamma, nu vill vi baaaaada! ;) (hjälp e jag 2-barnsmamma, vad hände, var kom ni ifrån???) ;)
 För en dag på stranden var liksom icke att föredraga för den snurriga illamående och frossande mamman...hjälp vad jorden snurrar fort...oooh, bäst att hålla iiii sig....
Och gissa om ååångesten var total..."Jag ska ALDRIG mer festa!...Fy vilken DÅLIG, USEL och OANSVARLIG mamma jag är!..Fy så hemskt, usch, usch, usch....etc.etc"...var tankarna som kastades runt i mitt berg-och-dalbane-palle! ;( (Rätt åt mig!)
 Hjälp, blir det bättre om jag blundar månne, nej, då blir det bara värre, hjääälp, eller tittar upp i skyn och ber till Gud...
"-Förlåt för mina synder, jag förtjänar förmodligen att må såhär!"???
Men ååååh....Petter där är du ju....mmmm!....

"-Hallå älskling, har du somnat, nu är det din tur att leka och bada med barnen en stund...!"


Jaha...jag...eeeeh....öööh..??..oj...hrmpf....urgggh.....vart e vi??

(Många hade nog skippat att lägga upp detta inlägg, men jag vill bara påvisa att vi alla kan göra misstag ibland, ingen är perfekt och misstag ger lärdom (och sjuuuklig ååångest, fråga "Fladdermusen" som tillslut fick ryta åt mig på skarpen att sluta upp med min självmordsbenägna ågren, även om jag hade belägg för den!)...och i varje mamma bor en liten flicka som ibland bara behöver släppa taget från 24/7 arbetet som det är att vara förälder, att ALLTID ha 2 underverk som går före alla kategorier och bara får göra det hon känner för, falla för frestelser och go lite crazy...även om det inte är så smart eller snyggt alla gånger! Det är f-n inte lätt att vara den "perfekta föräldern" alla gånger...även om det är målet, men man är inte mer än mänsklig!
Men trots allt så är jag nog mer mamma än partypingla, thank god!! )

2 kommentarer:

  1. Å kära, fina M. Det här var ett underbart inlägg! Jag skrattade högt för mig själv här i soffan, inte för att jag inte lider med dig i din läbbiga baksmälla (numera låååångt bortai 'dåtiden') utan för att det var så ärligt HÄRLIGT. Ingen är perfekt, men du är helt klart en underbar mamma som står med båda fötterna på jorden!!! Dina barn och din karl kan skatta sig lyckliga som har dig!

    ps. roligast var: hjälp! Jag är 2-barnsmamma, vart kom dom ifrån ?? :)

    SvaraRadera
  2. Å kära fina Flamman. Tuuusen Tack för din givmilda, välbehövliga och oerhört värmande kommentar, jag blir glad så jag baxnar! =)

    För det är ju det som är lite läbbigt med bloggandet, att man inte har en blekaste aning om vad folk tror, tycker och tänker egentligen...Tycker de att d e roligt, hemskt eller att man e helt sjuk i huvet, haha...??? men faktiskt! För vad vet man?
    Men summa summarum så kan man ju bara vara sig själv, göra det som känns rätt för en själv och skriva från hjärtat!

    Veckans ros, kram och eloge till Dig!

    Kram

    SvaraRadera