Bryt ihop och gå vidare. (Mark Levengood)

Ja, det var väl bara det då, att bryta ihop...kunde inte hålla tillbaka tårarna som rann ner för mina kinder i bilen på vägen hem...för att sedan väl hemma efter dagishämtning och handling, sitta och ohållbart storböla ihopkrupen på sandlådekanten...böl...böööl...(kul att dottern hittade ett kvarglömt gevär och hann skjuta mig under tiden...lika bra d kanske?!!)... för att sedan fortsätta bölkalaset liggandes...snyft, snyft...på bänken i solskenet här hemma i lekparken nedanför huset.
Vilken supermorsa man är!!! ;) (Not!)

Som dottern på Kolmården i lördags, trött, varm, arg (för att hon ville åka stora berg-o-dalbanan) och glassugen...bara att bryta ihop...

...byta om...och gå vidare!! ;)

Ååååh, så skönt det känns!

Även om alla "sår" inte är läkta, så är det så fantastiskt jäkla sköööööööööööööööööönt att gråta en skvätt ibland!!! ;)

Jag menar, man är ju inte mer än kvinna for good sake!! ;)

Refreeeeeeeeeeshingly!