Semester = ikapplöpning??

Gudars, det känns som att jag ligger efter, likt bloggningen, med hela mitt liv...en ständig kamp mot tiden...att hinna ikapp...hinna med...och få till...och lite till...

Och är det så semestern skall vara...som ett stort kapplöpningslopp...med chansen att ta igen den tid man missat under hela året...sova igen...pyssla igen...leka igen...vuxentida igen...umgås igen...fostra igen...baka igen...fotoalbumma igen...måla igen...älska igen...rensa igen...röja igen...inreda igen...ge igen...ta igen, igen, igen, igen, igen...ja, allt det där som man så innerligt vill, och många gånger måste, men som tiden sätter krokben för!!

Ja, vad säger ni, är ni redo för det stora kapplöpningsloppet?;)
Jag känner mig mer redo för Rehab snarare, som imorse när jag blev livrädd och nästintill fick hjärtsnurp för en gosedjurshund som låg på en av dotterns kompisars skohylla på dagis...och när jag skulle svänga förbi hemma igen och hämta mobilen (som jag alltid glömmer!!) så kutar jag bara ut och Bubblan min Bubblan börjar rulla bakåt(är alldeles för van med automat!) och jag hinner precis fånga upp min kära innan hon tog ut skilsmässa för gott... Jösses Amalia! ;)
Ja ni ser, ibland undrar man ju hur det är fatt...med sig själv...egentligen...;)

Själv har jag en arbetsvecka kvar att sitta och svettas på kontoret, simma bland kvitton, dyka in mellan verifikationer och pimpla varmt surt kaffe, men sen så, då ni, då jäklar...
...kommer jag sova som en gris i 3 veckor, dygnet runt!!! ;)

Trevlig Semester!